Akillesseneinflammation är ett av de vanligaste överbelastningsproblemen i nedre extremiteten – särskilt hos motionärer som ökar sin träning och hos personer över 40 där senan naturligt blir mindre elastisk. Den medicinska termen är numera ofta tendinopati snarare än "inflammation", eftersom det visat sig att besväret oftast handlar om degenerativa förändringar i senan snarare än klassisk inflammation. På den här sidan går vi igenom vad akillesseneinflammation är, vad som orsakar den, och hur du behandlar den effektivt med rätt avlastning, träning och hjälpmedel. Råden är framtagna i samarbete med medicinsk fotterapeut.
Vad är akillesseneinflammation?
Akillessenan är kroppens kraftigaste sena – den fäster vadmuskeln (gastrocnemius och soleus) i hälbenet och överför hela kraften från ett steg eller hopp. Vid akillesseneinflammation – eller mer korrekt akillestendinopati – uppstår mikroskopiska skador i senans kollagen som inte hinner läka mellan belastningstillfällena. Senans struktur förändras gradvis och blir både svagare och mer smärtkänslig.
Trots namnet är klassisk inflammation ofta inte huvudfynd vid längre besvär – det är därför rena anti-inflammatoriska behandlingar (kortison, NSAID) numera används med försiktighet. Den mest effektiva behandlingen riktar sig istället mot att stimulera kroppens egen reparation av senvävnaden, främst genom kontrollerad belastning i form av excentrisk styrketräning.
Symtom – så känns det
Det klassiska första tecknet är morgonstelhet – senan känns stel och öm de första stegen ur sängen, men "går igång" efter några minuter. När problemet förvärras stannar smärtan kvar längre, och kommer även igång under dagen vid längre promenader eller löpning. Smärtan sitter ofta cirka 2–6 cm ovanför hälen, mitt på senan, men kan också sitta längre ner där senan fäster mot hälbenet.
Vid undersökning är senan ofta ömt vid lättare tryck, och ibland kan en knöl eller förtjockning kännas på senans bakre sida. I uttalade fall uppstår även en knirkande känsla när foten böjs upp och ner – ett tecken på vävnadsförändringar runt senan. Smärta som plötsligt skjuter genom senan tillsammans med oförmåga att stå på tå kan tyda på en partiell eller total ruptur (avslitning) – då är det akut sjukvård som gäller.
Orsaker och riskfaktorer
Den vanligaste utlösande faktorn är en plötslig ökning av träningsmängd eller intensitet – nya löprutor, kortare backintervall, hopprep, eller helt enkelt fler kilometer än senan vant sig vid. Tumregeln "ökning med max 10 % per vecka" finns just för att senor och senfästen behöver tid att anpassa sig till ny belastning.
Bakomliggande faktorer som ökar risken är stram vadmuskulatur (för lite stretching), överpronation som ger ojämn dragning i senan, ålder över 40 då senan naturligt blir mindre elastisk, övervikt som ökar belastningen vid varje steg, samt slitna eller fel passande skor – särskilt löpskor som tappat sin dämpning. Vissa antibiotika i klassen fluorokinoloner är också kända för att kunna orsaka senskador, även om det är ovanligt.
Olika typer av akillesproblem
Det finns tre huvudvarianter, och behandlingen skiljer sig något mellan dem:
Midportion-tendinopati är den vanligaste formen och sitter 2–6 cm ovanför hälen, mitt på senan. Den svarar väl på excentrisk träning enligt Alfredsons protokoll.
Insertionstendinopati sitter där senan fäster mot hälbenet. Här fungerar inte standardprotokollet riktigt lika bra – istället bör övningarna utföras på platt mark (inte över ett trappsteg) för att inte överbelasta fästet.
Peritendinit är en inflammation i hinnan runt senan, snarare än i själva senvävnaden. Den ger ofta en knirkande känsla och svullnad, och svarar bättre på vila och eventuell antiinflammatorisk behandling än de andra typerna.
Akillesseneinflammation eller hälsporre?
Det är vanligt att blanda ihop dessa två – båda är hälsmärtor och båda har ofta liknande underliggande orsaker (stram vadmuskel, överpronation). Men de sitter på olika ställen och kräver olika behandlingsfokus.
Akillesseneinflammation sitter på hälens baksida, i själva senan ovanför hälen. Smärtan är värst när du startar rörelse efter vila, och vid löpning eller intensiv gång.
Hälsporre (plantar fasciit) sitter under hälen, i senplattan som löper från hälbenet under foten. Smärtan är karakteristiskt värst vid första stegen på morgonen – så hård att man ofta haltar de första metrarna.
Båda kan finnas samtidigt och båda gynnas av hälinlägg och rätt sko – men akillessenan vill ha mer aktiv träning, hälsporren vill ha mer aktiv stretching av plantar-senan.
Behandling och hjälpmedel
Behandlingen är aktiv – det räcker inte att bara vila. Faktum är att långvarig vila ofta gör besvären värre, eftersom senan tappar bärighet och skadan reaktiveras vid återgång. Strukturen är: avlasta initialt, träna progressivt, korrigera bakomliggande faktorer.
Hälinlägg som avlastar
Ett hälinlägg lyfter hälen 6–10 mm och förkortar därmed akillessenan tillfälligt. Det minskar dragningen i senan vid varje steg och ger märkbar smärtlindring redan första dagen. Lägg inläggen i båda skorna – inte bara den värkande sidan – för att inte skapa snedbelastning. Hälinlägg är särskilt hjälpsamma de första 2–4 veckorna och kan trappas ned när smärtan minskar.
Excentrisk styrketräning – Alfredsons protokoll
Detta är den enskilt mest effektiva behandlingen vid midportion-tendinopati. Stå med tårna på kanten av ett trappsteg, höj dig upp på tå med båda fötterna, flytta vikten till den smärtande foten, och sänk hälen sakta under trappsteget på cirka 3 sekunder. Använd den friska foten för att gå upp igen. 3 set om 15 repetitioner, 2 gånger per dag, 7 dagar i veckan, i 12 veckor. Det är OK med viss smärta under övningen – det är till och med en del av effekten – så länge smärtan minskar igen efter passet.
Stretching av vadmuskel
En stram vadmuskel ökar dragningen i akillessenan. Stretcha gastrocnemius (rakt ben) och soleus (böjt ben) i 30 sekunder vardera, 3 gånger om dagen. Gör detta varma efter aktivitet eller fotbad – aldrig på kalla muskler.
Skoinlägg vid överpronation
Om du har överpronation drar foten medialt vid varje steg, vilket skapar en sned dragning i akillessenan. Ett skoinlägg med fotvalvsstöd (eller formgjutet skoinlägg) korrigerar fotens position och minskar belastningen på senan. Detta är ofta avgörande för att förhindra återfall efter att den akuta smärtan lagt sig.
Smärtstillande och kyla
Vid akut smärta hjälper en ispåse i 10–15 minuter att dämpa besvären. Smärtstillande läkemedel kan användas vid behov, men undvik regelbunden NSAID under längre perioder eftersom det kan hämma senans läkning. Diskutera med din läkare eller fotterapeut.
Stötvågsbehandling och andra alternativ
Vid kroniska besvär (mer än 3–6 månader) som inte svarat på träning och avlastning kan extrakorporal stötvågsbehandling vara aktuell. Den genomförs hos fysioterapeut eller läkare och stimulerar senans läkningsprocess. Operation är sällan nödvändig men kan övervägas vid mycket långvariga besvär utan respons på annan behandling.
När du bör söka vård
Sök vård om något av följande gäller:
- Plötslig smärta i senan med "knall" eller hörbart ljud, samt oförmåga att stå på tå – kan vara en akillesruptur som behöver akut bedömning
- Smärtan har funnits i mer än 6 veckor trots vila och hemträning
- Senan är synligt svullen, varm eller röd – kan tyda på inflammation eller infektion
- Du har samtidiga symtom från andra senor eller leder – kan vara reumatisk grund
- Smärta efter användning av vissa antibiotika (fluorokinoloner) – kontakta din läkare
Vanliga frågor om akillesseneinflammation
Hur länge tar det för en akillesseneinflammation att läka?
Akut akillesseneinflammation läker ofta inom 4–6 veckor med rätt vila och anpassad belastning. Kronisk tendinopati som pågått i månader tar däremot oftast 3–6 månader att rehabilitera, ibland längre. Nyckeln är systematisk excentrisk styrketräning – så kallad Alfredsons protokoll – kombinerat med avlastning och rätt skor. Kortvarig vila utan rehab ger ofta återfall.
Får jag träna med akillesseneinflammation?
Du behöver inte vara helt stilla, men anpassa belastningen. Cykling, simning och rodd belastar inte akillessenan och håller dig igång. Löpning och hopp bör pausas tills smärtan vid vardagsbelastning minskat. Excentrisk vadträning (sänkning av häl över ett trappsteg) är däremot rekommenderad redan från start – den läker själva senan, även om det gör lite ont.
Hjälper hälinlägg vid akillesseneinflammation?
Ja. Hälinlägg lyfter hälen några millimeter och förkortar därmed akillessenan tillfälligt – det avlastar och minskar smärtan vid varje steg. De är särskilt hjälpsamma de första veckorna när senan är öm. Vid samtidig överpronation behövs ofta också ett skoinlägg med fotvalvsstöd som korrigerar foten och minskar dragningen i akillessenan.
Är akillesseneinflammation samma som hälsporre?
Nej, de är två olika tillstånd även om de ibland uppträder samtidigt. Akillesseneinflammation sitter i hälsenan på baksidan av hälen och gör ont i själva senan, särskilt på morgonen. Hälsporre (plantar fasciit) sitter i senplattan under foten och ger smärta i hälunderkanten, oftast värst vid första stegen efter vila. Båda har ofta liknande underliggande orsaker – stram vadmuskulatur och överpronation.
Produkter vid akillesseneinflammation
Hos Podoshop hittar du produkter handplockade av medicinska fotterapeuter — anpassade för att avlasta akillessenan och stötta läkningen:
- Skoinlägg och hälinlägg som lyfter hälen och avlastar senan
- Skoinlägg vid överpronation som korrigerar fotens position
- Formgjutna sulor – individuellt anpassad lösning vid längre besvär
- Bauerfeind stödbandage som ger kompression och värme runt senan
- Massagebollar och rullar för att lossa stram vadmuskulatur
Läs också om
Är du osäker på om dina hälsmärtor är akillessene- eller hälsporrebesvär? Boka en behandling i vår mottagning i Stockholm så hjälper våra fotterapeuter dig att identifiera grundproblemet och hitta rätt avlastning.